Lymfödem
Foto: Patientföreningen Lymf
Alla svullnader är inte lymfödem. Hjärtkärl-, njur- eller endokrina sjukdomar kan ge upphov till lymfödemliknande symtom. Insektsbett, kirurgi, högt blodtryck och borrelia kan ge svullnad som utvecklas till lymfödem.
Det första tecknet på lymfödem är en svullnad som inte går bort. Lymfödem är en kronisk progredierande och bestående svullnad som kan drabba alla kroppsdelar men förekommer vanligast i arm eller ben. Svullnaden beror på dåligt avflöde av lymfvätska genom lymfsystemet; en underfunktion som ibland kan vara medfödd. Lymfödem kan inte botas men det kan behandlas.
Det är svårt att veta hur många som har lymfödem i Sverige då tillståndet många gånger inte diagnosticeras. I England anses förekomsten av lymfödem vara lika omfattande som Parkinsons sjukdom, MS och HIV tillsammans.
Personer med lipödem kan utveckla lymfödem om fettcellsförändringarna påverkar lymfsystemets motorik. Det kallas lipolymfödem. Incidensen för lipödem kan vara så hög som elva procent av den kvinnliga svenska befolkningen från tidig pubertet och framåt.
Personer med venösa besvär, kärlmissbildningar och Dercums sjukdom kan också utveckla lymfödem.
Olika typer av lymfödem
Primärt lymfödem betyder att det finns en medfödd underfunktion i lymfsystemet. Det kan utvecklas vid en skada, infektion, trauma, hormonella förändringar. Man kan födas med primärt lymfödem men det kan också utvecklas i puberteten, vid graviditet eller klimakteriet. Kärlmissbildningar och genetiska sjukdomar är ibland orsaken till att primärt lymfödem utvecklas. En av 6.000 personer föds med primärt lymfödem.
Sekundärt lymfödem kan utvecklas vid kirurgi, strålbehandling, olycksfall och/eller av orsaker som förstör lymfnoder eller lymfkärl. Det kan ta flera år, i några fall flera decennier, innan lymfödemet ger sig till känna.
Lipolymfödem utvecklas vid lipödem i ett sent stadium där lymfsystemet skadats.
Riskfaktorer:
För lymfödem i ben
- Operation där lymfnoder tagits bort och större lymfkärl skadats i buk och i ljumskar.
- Strålning av buk och kring ljumskar
- Brakyterapi i underliv och buk vid cancerbehandling av livmoder och prostata.
- Ärrbildningar och fibroser i operations- och strålningsområdet.
- Serom (vätskeansamlingar) och infektioner i operationsområdet.
- Spridning av cancer
- Trombos eller inklämning av vener som leder från benen.
- Skador och sår på huden eller trauma/hårt slag mot benet/benen.
- Medfödd underfunktion i lymfsystemet (primärt lymfödem)
- Åderbråck kan övergå i lymfödem pga överbelastning av lymfsystemet
För lymfödem i arm.
- Operation där lymfnoder tagits bort och större lymfkärl skadats i armhåla och kring bröstkorgen.
- Strålning av området kring armhåla, bröstkorg och hals.
- Ärrbildningar och fibroser (förtätningar) i operations- och strålningsområdet.
- Serom (vätskeansamlingar) och infektioner i operationsområdet.
- Strängbildningar i armhåla och/eller arm efter operation.
- Trombos eller inklämning av vener som leder från armen.
- Skador och sår på huden eller trauma/hårt slag mot armen. Spridning av cancer
Ökar risken för lymfödem:
- Hudproblem
- Extrem ansträngning
- Övervikt
- Åtsittande kläder och smycken
- Långa flygresor
- Extrem värme eller kyla
Symtom
Tyngd- och spänningskänsla, pirrande känsla som om kroppsdelen sover, smärta och nedsatt rörlighet, svullnad som kommer och försvinner vid träning eller annan fysisk aktivitet och även en rodnad och känsla av värme i den utsatta kroppsdelen.
Lymfödem indelas i olika stadier efter grad av vävnadsförändringar. Vid reversibelt ödem (internationella klassificeringsstadie 0) märks initialt ingen eller liten volymökning trots att lymfsystemet inte längre fungerar normalt. Så småningom uppträder ett ödem med ansamling av lymfa i vävnaden. Vid detta stadium kan svullnaden gå tillbaka med adekvat behandling. Utan behandling kan lymfödemet bli irreversibelt.
Då svullnad inträtt kan tillståndet bidra till en sämre livskvalitet genom exempelvis nedsatt arbetsförmåga, problem i sociala aktiviteter samt psykiska påfrestningar. Komplikationer i form av hud- eller vävnadsinfektioner, speciellt erysipelas (rosfeber) är vanliga hos patienter med lymfödem.
